min sambo, min halva och min katt .
i torsdags fick min lisa svårt att andas+ hennes ena öga var helt vitt så jag åkte in till djurakuten med henne och hon blev inlagd direkt med dropp och hjälp att andas .
att åka därifrån utan henne+ de följande dagarna var otroligt jobbiga- jag har försökt att vara stark och tänka positivt men det var svårt då jag fick veta att de utredde om hon hade någon tumör som tryckte på hjärtat eller luftrören och om så var fallet så fanns det bara en utväg- avlivning .
jag har gråtit floder- mest för att jag tyckte synd om lisa och leva i en bur i så många dygn och därefter få en diagnos som leder till avlivning men jag grät också för att jag mentalt tog avsked av henne- tänkte på vilken fantastisk katt hon är- hur mycket hon faktiskt är till ett sällskap för mig & hur ensam jag kände mig i VÅR lägenhet nu .
samtidigt förstod jag att någon gång kommer det ske- någon gång kommer hon inte att finnas vid min sida längre .
i lördags åkte jag och min fina A (som har varit helt fantastisk under detta) in för att hälsa på henne och då brast det- det var längesedan jag var så ledsen . att se henne så trött och sönderstucken av nålar där i sin lilla bur var en fruktansvärd syn för en djurmänniska som mig . de hade fortfarande inget hittat och sa då att det sista man gör för att upptäcka tumörer är en CT röntgen så det sa jag att vi skulle göra men hon fick ej tid för detta förrän på måndagen (igår) och de uppmanade mig till att låta henne stanna på djursjukhuset för att få dropp och mediciner . det var inga tvivel från min sida om att hon skulle få stanna .
det kändes bättre då jag träffat henne och fått klia henne extra mycket bakom örat och jag började till sist lugna mig och vänja mig vid tanken att det skulle bli avlivning- för att slippa se henne lida . jag var beredd på det värsta men så idag kom beskedet från den senaste röntgen
- inga tumörer och jag var välkommen att komma och hämta henne !
4 dagar tog det att komma fram till att inga tumörer finns (lill-gumman har gjort varenda test och röntgen som går att göra) men en infektion på luftvägarna, en öroninfektion och vätska i trumhinnan fick hon diagnostiserat .
i min baktanke finns att hon inte är helt friskförklarad utan ska tillbaka om tio dagar för kontroll
- tills dess ska hon käka 2 mediciner varje dag.
jag ber till gudarna att de ska hjälpa .
jag har valt att hålla mycket av mitt "sorgearbete" mellan mig och min familj då jag inte visste hur lisas öde skulle bli- jag ville helt enkelt slippa att prata om det då där inte fanns något att prata om så jag har kört på i 190 dessa 4 dagar- allt för att slippa tänka på lisas öde .
goda vänner och underbara familjen har gjort det lite lättare under resans gång !
tack söta Ni för att Ni är just Ni <3
just nu ligger min lisa bredvid mig, tvättar bort sjukhusdoften, spinner och andas aningen tungt . jag ska, så fort hon somnat (vill ej hon ska känna att jag gått .. ), springa ner till apoteket och hämta ut hennes mediciner som förhoppningsvis ska göra henne till en glad madame igen .
ännu är inte änglarna här för att hämta min lisa utan hon ska stanna hos mig ett tag till- jag hoppas på ett långt tag .
( ögat är ett resultat av öroninfektionen . )
hemma kurerar sig nu lisa på sin nya filt !
2011-09-13 @ 18:06:15 Länk ett liv var det ja Kommentarer (4) T ()